Kungshamn

Kustsamhället Kungshamn är beläget ytterst på halvön Sotenäset och huvudort i Sotenäs kommun. Här växte tidiga bosättningar fram i samband med den första sillfiskeperioden i Bohuslän på 1500-talet, liksom en tullstation. En mer permanent fiskelägesbebyggelse uppstod först med den stora sillperioden som inleddes vid mitten av 1700-talet.Vid Bäckevik, invid den västra viken, och Fisketången, på den östra udden, fanns bebyggelse på 1500-talet. Bekkevik, som då var norskt, var tullstation under sillfiskeperioden, medan Fisketången enbart var ett litet fiskarsamhälle invid den västra av de nuvarande små hamnvikarna.

År 1869 var Gravarne det största fiskeläget i den östra roten. I Gravarne bildade sjöbodarna, som delvis låg ute i viken, två täta klungor, medan bostadshusen var grupperade i en krans runt den södra delen av den stora hamnviken. Bostadshusen bestod då av både enkelhus och dubbelhus på låga grunder. De var troligen faluröda och försedda med tegeltak. Sjöbodarna var timrade och oftast omålade på den tiden. En del av bostadsbebyggelsen från den tiden finns ännu kvar, dels invid Kungshamns nuvarande centrum och dels i Fisketången. Bevarade sjöbodar med ålderdomligt utseende finns främst i Fisketången. Under den senare delen av 1800-talet spreds bostadsbyggelsen inåt land. Bäckevik och Gravarne växte först samman invid stranden och därefter lades bostadskvarteren i dalgångarna, dels norrut mot Sandbogen, där det tidigare låg ett köpmanshus och trankokeri, och dels åt sydost förbi kyrkan.

I Fisketången tillkom bostadshus dels i en krans runt den äldre kärnan och dels på Lilltången öster om hamnviken. De två orterna utvecklades. Bebyggelsen växte in i dalgången från båda håll. Små parker anlades i varje samhälle på tidigare betesmarker. Samhällsmiljön hade naturligtvis präglats starkt både av näringslivsförändringarna och den starka befolkningstillväxten. Inom hela Kungshamn finns nu exempel på byggnader och områden från olika tider och för varierande ändamål. De kringliggande riktigt höga och branta bergen är ännu obebyggda och är därför mörka grå kontraster till den övervägande ljusa bebyggelsemassan.

Fisketången

Huvuddelen av bostadsbebyggelsen låg inom området mellan parken och den gamla hamnen. Den nya fiskhamnen låg helt utanför bebyggelsen, medan vägen ner mot ångbåtsbryggan kantades av byggnader. Fisketångens äldre del är ett typiskt bohuslänskt fiskeläge och området kring parken är typiskt för en senare epok med planlagd bebyggelse. Dessa äldre delar av samhället bör underhållas och vårdas på traditionellt sätt, eftersom man där ännu kan uppleva hur det tidigare sett ut och fungerat.

På vilket sätt detta skall ske kan beskrivas i ett miljöprogram för området. Detta bör innehålla en grundligare beskrivning av hur bebyggelsen kommit till och vad som är speciellt karaktäristiskt för byggnaderna och miljön i Fisketången. Men framförallt anvisningar för hur miljön skall vårdas. Idag bor här ca 3 000 personer året runt, men på sommaren mångdubblas befolkningen.

Näringslivet domineras av fiskberedningsindustrier (Abba Seafood AB, Domstein Enghav, m.fl.) och serviceverksamheter, såväl offentlig som kommersiell. Fiske och hamnverksamhet är aktiva näringar. Många arbetspendlar till Lysekil och Uddevalla. Aktuella planeringsfrågor för Kungshamn är kommunens pågående arbete med översiktsplan och fördjupad översiktsplan med centrumområdet. Aktuella frågeställningar är t e x centrumområdets innehåll och gestaltning, lokalisering av framtida bostadsbebyggelse, användningen av vattennära områden samt attraktiva strand- utsiktslägen och kommunikationer. Mer om detta finns att läsa på Miljö och Byggs sida under Samhällsservice och Översikts- och Detaljplaner.

Källa: www.sotenas.se